Vår historia

SPK började sin verksamhet 1944 då 18 sparbanker gick samman och bildade Sparbankernas Pensionskassa, understödsförening.

1967 ändrades namnet till Sparinstitutens Pensionskassa, understödsförening. Anledningen till det var att Jordbrukskassorna (Föreningsbankerna) blev medlemmar i SPK. Samtidigt valde många sparbanker med försäkring i SPP att i stället ansluta sig till SPK. Ordet understödsförening byttes under 1970-talet ut mot försäkringsförening. SPK är en av Sveriges största försäkringsföreningar. En försäkringsförening kan enklast liknas med ett ”försäkringsbolag” utan kommersiella intressen och med en sluten medlemskrets.

Snabb IT-utvecklingen ställer numer stora krav på organisationsförändring. Planering och underhåll av IT-system har blivit en strategiskt viktig del av vår verksamhet. Där ingår även utveckling av säkerhet både fysiskt och digitalt som i dag är en förutsättning för vidareutveckling av internetlösningar för att förenkla för våra medlemmar.

Regelverken blir allt komplicerade. Från början var varken pensionsskulden eller tillgångarna marknadsvärderade. Ingen funderade på volatiliteten och matchning mellan marknadsvärdet på pensionslöftet och tillgångarna som SPK hanterade för att täcka dessa pensionsutbetalningar.

Placeringstillgångarna bokfördes till inköpsvärdet och pensionsskulden till försäkringstekniskt värde. Ingen av dessa värden varierade annat än vid förändringar av antalet medlemmar. Tillgångarna blev tidigt marknadsvärderade. Det var då självklart att bokslutet skulle innehålla marknadsvärdet på de placeringar som skulle täcka pensionslöftet så att man kunde veta om pensionskassan var fortsatt ekonomiskt solid.

Med start 2006 skulle svenska pensionsinstitut marknadsvärdera pensionsskulden. Det innebar att vi skulle räkna ut ett nytt ekonomiskt värde av pensionsåtagandet som baserar sig på daglig marknadsränta. Vi har sedan dess både ett försäkringstekniskt värde och ett vid varje tillfälle värderat försäkringstekniskt marknadsvärde. Alla inser att tillgångar kan gå upp och ner och det är SPKs jobb att förvalta dessa effektivt åt medlemmarna. Men konsekvensen av marknadsvärdering av pensionsåtagandet är att pensionsskuldens värde varierar varje dag trots att det i snitt är 25 år kvar till utbetalning av pensionerna. Finansmarknaden är emellanåt mycket rörlig, vilket i sin tur i högsta grad påverkar marknadsvärderingen av pensionsåtagandet med mycket stora belopp. Det innebär att SPK och andra förvaltare måste ha mer kortsiktiga tillgångar än tidigare trots att pensionsförvaltning är väldigt långsiktig. Regelverken kring detta och rent generellt är oerhört komplexa och kostnadskrävande.

Trenden går kraftigt mot ännu mer reglering som numer styrs från EU. Problemet är att det ser olika ut i olika delar av Europa och framför allt att pensioner är något som skapats genom lokala förhandlingar mellan arbetsgivare och representanter för de anställda. Problemen uppstår när man försöker införa lika regler för alla inom EU. I stort sett alla får utökad rapportering.

Finansförvaltningen har även den sett en otrolig förändring sedan 1944. Från början sattes placeringskapitalet in på bankbok hos våra medlemsbanker. Inte mycket till placering men å andra sidan var tillgångar och skulder bokförda till bokfört värde och inget problem fanns med volatiliteten. I början på 1990-talet började SPK placera i aktier och fastigheter. 1995 introducerade SPK en helt ny och modern placeringsstrategi med global förvaltning där SPK in house hanterade allokering, skuldmatchning, riskkontroll och uppföljning av den externa operativa förvaltningen som vi upphandlade. På så sätt fick vi kontroll närmast hjärtat och effektivitet både i genomförande och priser genom upphandling och egen aktiv uppföljning.
2014 hade marknaderna förändrats och det fanns effektivitetsvinster att hämta utan att ändra på SPKs grundläggande idé om fördelning mellan in house kontroll och extern operativ förvaltning. Efter ett års analysarbete genomförde vi den största förändringen i SPKs historia. Vi bytte i stort sett ut all förvaltning och placerade i fonder som var lätt utbytbara. Vi skapade en ny flexibilitet eftersom vi inte tror att en förvaltare alltid är bäst. Detta gav oss även klara fördelarar i förhandling av förvaltningsavgifter. Vi spred även tillgångarna på fler tillgångsslag för att få en stabilare långsiktig avkastning i en allt oroligare värld.

Med de låga räntor och låga avkastningsförväntningarna som präglat marknaderna de senaste åren har det blivit mer komplext att skapa avkastning och att välja bland världens förvaltare. Under 2016 har vi därför gjort ytterligare effektiviseringar och innovationer inom finansförvaltningen. Vi har en  webbaserad första hantering av potentiella förvaltare som gör att vi, trots att vi är en slimmad organisation, kan utvärdera ca 120 potentiella förvaltare per år. Vi skapar ett bibliotek av utvärderade och färdigförhandlade förvaltare att byta till om en aktuell förvaltare under en period misslyckas eller om det finns billigare alternativ till samma resultat.

Marknadsutvecklingen går snabbt och det ställer större och större krav på snabb intern och extern rapporterings- och analysförmåga. Under 2008 började vi utveckla R-Map som är vårt interna Risk Management Action Plan, dvs ett verktyg där vi snabbt kan avgöra om vi ska vara mer försiktiga eller öka risken för att skapa mer avkastning. 1944 skulle det varit helt onödigt men i dagens miljö en förutsättning för stabil intern kommunikation och styrning. Vårt sätt att arbeta har uppmärksammats i internationell och svensk press. Vi har också blivit belönade med internationella priser, exempelvis Bästa innovation i Europa, Bästa riskmanagement systems i Europa och de senaste fyra åren för Bästa svenska pensionsinstitut.

SPKs strategi har sedan länge varit att ha en oberoende, slimmad och supereffektiv förvaltning av pensioner för att optimera medlemsnyttan. Med en liten organisation, snabba beslutsvägar och ett agilt tänkande strävar vi hela tiden att anpassa oss till nya förutsättningar.  Vår storlek ger oss många  fördelar. Vi är tillräckligt stora för att ha ekonomiska resurser men tillräckligt små för att agera med snabba förändringar i praktiken.